Jultraditioner
Julen är en kristen högtid som firas sedan 300-talet
till minne av Jesus födelse. Men få av dagens julföreteelser
härstammar egentligen från just Kristi födelse.
Advent
Advent (latin adventus betyder ankomst) är en julförberedande
tid, en nedräkning innan Jesu födelsen som inleder
kyrkoåret. Den varar från fjärde söndagen
före jul tom julafton. Bruket av adventljus kan spåras
till slutet av 1800 talet, efter tyskt monster då man
började tända ljus i inomhusgranar varje söndag
fram till jul.
Den sjuarmade adventsstaken var en helig fullkomlighets symbol
i tempel i Jerusalem som bortfördes när romarna
förstörde staden år 70 e. Kr. Seden med fyra
adventljus blev vanligt under 1920 talet då adventstakar
började säljas i affärer.
Lucia
Lucia var en jungfru i Syrakusa mot slutet av 200-talet som
led martyrdöden efter att ha använt sin hemgift
för att ge de fattiga mat. Hennes blivande man blev rasande
och anklagade henne för att vara kristen, som på
den tiden var ett brott i Italien. Enligt en del legender
fick Lucia som första straff sina underbara vackra ögon
utstuckna. Hon dömdes till döden och skulle brännas
på bål, men elden brann utan att skada Lucia så
hon avrättades med svärd istället.
Lucia blev helgonförklarad och är idag Syracusas
skyddshelgon.
Hennes kvarlevor finns i kyrkan San Geremia i Venedig, Italien.
Den svenska Lucia seden har inte så mycket gemensamt
med helgonet från Syrakusa. Lucia, den vitklädda
flickan med ljus i håret, är en ganska ung tradition
med ursprung i en tysk sed som uppstått i Rhenområdet.
I Sverige började man fira Lucia i mitten av 1700-talet,
men det var inte förrän 1800-talet som seden spred
sig. År 1927 började en av Stockholms tidningar
kora Stockholms Lucia. Det blev flera efterföljare och
idag ser man luciaseden som något typiskt svenskt.
Julgranen
I början av 1600-talet användes julträd utan
ljus i Tyskland och seden togs över av svenska ädelfamiljer
i mitten på 1700-talet. Detta stötte på kraftigt
motstånd från kyrkligt håll och det dröjde
till mitten av 1800-talet innan granen togs in i hemmen av
borgarklassen och kläddes med levande ljus och hemmagjorda
pynt.
Tomten
Jultomten härstammar från Biskop Nikolaus som
levde i Turkiet på 300-talet. Han helgon förklarades
efter sin död (den 6 december) och var bl a sjöfararnas
beskyddare och skyddshelgon för barn. Många överlevande
skickade gåvor till staden där han var begravd.
Minnet av St Nikolaus firades i Schweiz, Holland, Frankrike,
Norditalien, Belgien, och Nordtyskland genom att dela små
presenter till de snälla barnen och ris till de latta
vid skolårets slut.
I Norden fanns vidskepelsen att en gårdstomte befrämjar
gårdens avel och ägarnas väl, om man höll
sig väl med tomtegubben, bl a genom att varje år
ställa fram tomtegröten som belöning. Han förknippades
dock aldrig med julen, julklappar eller julgran. Det var en
person utklädd till julbock som delade julklapparna.
Den nutida jultomten är troligen en hybrid av gårdstomten
(namn och utseende), St. Nikolaus (utdelningen av julklappar)
och julbocken (seden att någon klär sig till tomte).
Viktor Rydberg med sin "Lille Vigg" illustrerad
av Jenny Nyström gav den svenska tomten en egen profil,
sent på 1800-talet.
Julklappar
Seden att ge julklappar härstammar troligen från
antiken, då man vid nyårsfirandet uppvaktade varandra
med presenter försedda med roliga verser.
En annan källa är skolornas firande av St Nikolaus
dag den 6 december under medeltiden, då barnen fick
niklaspresenter. Tidpunkten för att ge gåvor ändrades
efter reformationen till själva julen, då man skulle
visa givmildhet och välvilja och ge gåvor till
tjänare och fattiga.
Själva ordet julklappar härstammar från de
anonyma gåvor som överlämnades skämtsamt.
Givaren smög sig fram, klappade på dörren,
kastade in presenten och sprang iväg.
Glögg och pepparkakor
Man kom underfund med att vinet fick en längre förvaringstid
genom att tillsätta socker. Man började då
även tillsätta kryddor som nejlika, kanel och vanilj
och upptäckte att vid uppvärmningen dessa smaker
framkommer bättre.
Pepparkakor är en av de äldsta svenska bakverken
och härstammar från 1300-talet. De smaksattes långt
in på 1700-talet med peppar och ansågs att ha
medicinsk effekt.
Traditionen att göra pepparkakshus kommer som många
andra jultraditioner från Tyskland men är nu spridd
över hela världen.
|
